Jag jobbade på en snabbmatsrestaurang för flera år sedan och stod en lunch i ”tvåan”, alltså den luckan i Drive-thrun där man delar ut maten.

Fram till luckan kommer en stressad och otrevlig kvinna som beställt två meal. Jag presenterar maten som man ska göra och lämnar fram drickan.

Jag: ”Och så var det en cola light och fanta till det.”
Då vänder hon sig om och ler kaxigt mot mig…
Kvinnan: ”Och hur ska jag kunna veta vilken som är light???!”
Jag: ”Ehm den som är brun till färgen är cola lighten och den gula är fantan….”
Hon gasade iväg fortare än kvickt.

/Magdalena




Jag jobbar i en butik som säljer hemelektronik. Telefonen ringde och jag svarade:

Jag: [hemelektroniksbutik], vad kan jag hjälpa dig med?

Kunden (väldigt hetsig): Har ni internetsladdar?!

Under min tid som säljare har jag hört denna benämning på otroligt många kablar, men jag antar att det är en nätverkskabel som efterfrågas…

Jag: Javisst, det har vi, hur lång behöver du?

Kund: Jag behöver en jättelång! Vad är det längsta ni har?

Jag: Den längsta vi har är 305 meter, men då kommer den på en rulle och utan kontakter och…

Kund (avbryter): VA? 305 meter?! Jag behöver inte så lång!

Jag: Nej, okej, men hur lång kabel är det du behöver då?

Kund: Hur ska jag kunna veta det?! Den ska gå från hallen in till vardagsrummet! Har ni någon sladd som är lagom i längd då!

(Här börjar jag fundera på om det är någon som busringer)

Jag: Nej, det har vi inte, längderna på våra kablar är angivna i meter. Jag vet tyvärr inte hur stor din lägenhet är heller, men om du kommer in i butiken, så kan du få låna hem ett måttband om du vill?

Kund: Nej, det behövs inte, jag tar en på 7 meter. Den jag hade tidigare var nämligen 7 meter och den var perfekt! Jag kommer in i eftermiddag!

Jag: Tack och hej….

(Nästan exakt samma ordväxling ägde rum några timmar senare, när kunden pratade med en kollega till mig.)

Min mor har delat med sig av denna historia:

Förr i tiden när det var fler varor för ett pris stod det inte ett pris på kvittot utan styckepris på varorna. Nu föll det sig så att man fick köpa 5 lime för 10 kronor och en dam bestämde sig för att handla detta. När hon har betalat synar hon sitt kvitto och kliver fram till min mor:

Damen: Det var ju 5 för 10 för lime!
Mor: Jo, det stämmer och ni har betalat 10 kronor för alla 5.
Damen: Nej, jag har betalat 2 kronor styck!
Mor: Jo, men då blir det 10 kronor.
Damen: Nej, men det står ju på kvittot att jag har betalat två kronor styck. Det stämmer inte!

/Guster

En gammal tant kommer in i butiken och ska ha en radio, hon berättar vad hon vill ha och att hon precis varit hos Clark Olofsson och tittat…

Jag tänkte att jag kanske hörde fel, så vi pratade på. Några minuter senare kom det ännu tydligare, hos Clark Olofsson hade de bara radioapparater som inte lät så bra..

Jag vet inte jag, men helt plötsligt fick Clas i Sjön aka Clas Ohlson ännu ett smeknamn!

/Marcus

Jag jobbade i en nattöppen 7-Eleven-butik i centrala Stockholm för ett antal år sedan. En fredagkväll runt 23-snåret stormar en mycket stressad och mycket välklädd man in i butiken. Han går ett varv runt och söker bland hyllorna med chips och färdigmat. Till slut vänder han sig mot kassan.

Mannen: Har ni inga ostron?
Jag: Eh, nej.
Mannen: Ni HAR inga ostron!? Men har ni räkor då?
Jag: Nej…

Mannen stormar ut ur butiken och ropar: ”Ni har förstört min kväll!! Min kväll är förstörd!”

/Josef