Jag jobbar som telefonist åt en konsertarrangör för klassisk musik. Vi får många samtal från personer ute i landet som ska åka långt för att se föreställningarna.

En föreställning blev inställd på grund av sjukdom, vilket inte händer så ofta, men folk blir ändå oroliga:

Jag: Godmorgon!
Kund: Jag köpte biljetter till en föreställning som skulle spelats förra veckan, men nu blev den inställd. Så fick jag tillgodo för nya biljetter, men eftersom den förra blev inställd och jag bor uppe i Luleå skulle jag vilja försäkra mig om att nästa föreställning inte blir inställd.
Jag: Ja, tyvärr är det sådant som händer, dock inte så ofta. Vi kan bara säga att föreställningarna genomförs, med förbehåll för sjukdomar som det ju var förra veckan.
Kund: Men jag ska ju åka långt. Jag vill vara säker på att föreställningen genomförs.
Jag: Det förstår jag, och det brukar inte ske så ofta att vi måste ställa in. Men blir någon sjuk så…
Kunden byter spår: Ni har ingen reserabatt?
Jag: …hur då?
Kund: Eftersom jag reser så långt ifrån. Jag kommer ju ända ifrån Luleå. Borde jag inte få någon slags rabatt eftersom jag åker så långt?
Jag: Nej, tyvärr har vi ingen sån rabatt.
Kund: Har ni pensionärsrabatt då?
Jag: Nej, inte det heller. Tyvärr.
Kund: Men vad ska jag då åka ända ner till Stockholm för?!

Kunden lägger ilsket på luren.

Jag vet inte om hon köpte en ny biljett, men om hon gjorde det hoppas jag att hon tyckte om föreställningen…

Kund ringer in på fakturalinjen. Tonläget tyder på att kunden befinner sig i det närmaste chocktillstånd, man kan höra äkta panik i rösten:

Kund: Vad är detta til… tillgåå… tillgodo ni lagt till på min faktura för 189 kronor? JAG HAR INTE BESTÄLLT DET! JAG HAR INTE RÅD!

Jag: Alltså, tillgodo betyder att du betalat för mycket förut och att vi nu ger tillbaka det. Du får alltså betala 189 kronor mindre den här månaden.

Kund: Åååh… Tack så mycket!

/Carro

Jag sitter på ett telebolag och allt som oftast får man knäppa samtal. Priset tog dock en medelålders dam som ringde in och vill prata med den som “bestämde alla nummer i Stockholm”:

- Tyvärr finns det ingen sån avdelning, numren slumpas fram.
- Säger du det. Ja, anledningen till att jag frågar är för att på senare tid har två människor varit mycket farliga mot mig, och deras nummer slutar båda på 03! Vad kan det betyda? Kan du siffermagi?
- Öhm… nej, tyvärr inte. Känner du dig hotad ska du ju vända dig till polisen.
- Det säger du, jaha jaha… men vad kan 03 betyda? Kan de själva ha valt det för att 03 betyder något hemskt, och att de vill mig illa?

Sådär höll vi på i flera minuter. Jag försökte lugna med att 03 förhoppningsvis inte betyddet något, samt hänvisade henne till polisen om hon kände sig hotad. Damen la till sist på med löftet att återkomma om hon kände för det.

Jag jobbar på ett företag som har kundtjänst åt flera stora företag, bland annat ComHem dit det väldigt ofta ringer… vad ska jag säga… arga människor.

Jag: Hej mitt namn är X, vad kan jag hjälpa dig med?
Kund: Hej, jag har några frågor om mitt abonnemang.
Jag: Okej, kan jag ta ditt kund- eller personnummer?
Kund: Va? Men jag har ju nyss knappat in det?

Jag börjar förklara att vi på kundtjänst inte får upp det på vår dator, utan att det är för att du som kund ska få automatisk driftinformation eller andra kända fel direktoch därigenom kanske slippa sitta i telefonkö i onödan.

Innan jag hann ens säga två ord så började kunden skrika:

Kund: MEN VAD I HELVETE… KRÄNKANDE… INKOMPETENTA… JAG ÄR EN STRESSAD MÄNNISKA… NI TAR MINA PENGAR OCH MIN TID… ANMÄLA ER… JAG SKA SÄGA UPP ALLA MINA TJÄNSTER HOS ER…

Under tiden han skriker, så försöker jag återigen förklara varför, men han skriker i ungefär sju minuter innan han verkar blir tyst och andfådd.

Jag förklarar igen hur personnumret används.

*Tystnad*

Jag: Det här hade ju gått rätt smidigt om jag bara hade fått prata till punkt?

*Tystnad*

Kund: Det är så himla dåligt av er!
Jag: Att vi försöker informera kunderna om kända problem direkt i telefonen så att ni slipper sitta i kö till oss om det är ett känt fel?

*Tystnad*

Kund: Ja!
Jag: Okej, men kan jag ta ditt kund- eller personnummer så att jag kanske kan hjälpa dig?
Kund: MEN HELVETES IDIOT, JAG HAR JU KNAPPAT IN DET REDAN!
Jag: Okej, men då tackar jag för ditt samtal. Du kan ringa in igen när du känner att du vill säga dina siffror till mig, hej då och ha en trevlig dag!
Kund: IDIOT!

/Aent

En kund ville beställa en detaljspecifikation över de samtal som gåtts i oktober, och för att vi ska skicka ut dessa finns det ett antal kontrollfrågor vi måste ställa. När det gällde telefonnummer, adress och namn var kunden helt okej, men när jag ställde frågan om personnummer blev han tvärtyst:

- Vad ska du med det till, frågade han misstänksamt.
- Jag måste säkerställa att det verkligen är du som är XX.
- Klart det är jag, det hör du väl?