För några år sedan jobbade jag på Pressbyrån i min lilla hemstad. En kväll kommer det in en kvinna ~40, man ser direkt att hon inte är riktigt hundra och hon fullkomligt stinker gammal sprit.

Hon vill ha ett paket cigaretter, och jag scannar in det och talar om summan. Hon gör sig inga större besvär med att skynda, och jag står där och tittar.

Sedan, från igenstans:
Kvinnan: Är du släkt med Hitler eller?
Jag: Eh, nää, inte vad jag vet..?
Kvinnan: Jo det är du, jag kan se det
Jag: Eh?
Kvinna: Jag ser att du visst är släkting till Hitler, har du frågat dina föräldrar om det?
Jag: Eh, nää..

Sen betalar hon och går därifrån. Vad svarar man på en sån sak egentligen? Jag ska genast tillbringa all min lediga tid åt släktforskning.

/A glamorous monkey

För drygt 30 år sedan var jag 17 år och jobbade jag extra i en grill med tillhörande kiosk. Bakom min rygg, högre upp mot taket, hängde sexblaskor och kondomer. Tanken var att det skulle kännas lika naturligt för en kund att köpa dessa artiklar som det var att köpa styckegodis, cigaretter eller andra tidningar. En finsk man kom för att handla:

- Ja’ vill ha kådis, sa han.

Något generad, trots allt, började min klättring uppför stegen för att nå alla olika förpackningar. Jag kunde ju inte veta vilken sort som han önskade utan plockade i omgångar ned Profil, Näcken och ett märke till som jag inte kommer ihåg namnet på. Jag placerade förpackningarna väl synliga framför honom och vek lite åt sidan så att han skulle få tid att välja.

- Vad är detta?, frågade han.
Aha, tänkte jag, andra förpackningar i Finland kanske.
- Kondomer, svarade jag.
- Vad ska ja med de? Jag vill ha kodis, seegt smååkodis, påminde finnen.

/Mia

Står i kassan till Pressbyrån och ska handla lite frukost när en man i 50 års ålder kommer in. Han plockar på sig en liten tetra med mjölk och ställer sig i kassan brevid för att betala.
Jag kan inte låta bli att stå och tjyvlyssna på mannen som ser lite underlig ut. Han frågar den unge killen i kassan:

Mannen: Joo, och sen hade ni ett erbjudande där man skulle få med två råa korvar om man köpte en liten tetra med mjölk.
Biträdet: ursäkta, vad sa ni?
Mannen (pekar ilsket på mjölken): Ja, att ni hade ett erbjudande där man fick med två råa korvar om man köpte den här!!
Biträdet (håller sig nu för skratt): Hrmf… nej tyvärr. Något sånt erbjudande har vi tyvärr inte.
Mannen: Men… okej. Jaja, strunt samma. Hej då, hej då!
Biträdet (kollar på mig och skrattar): haha, hej då!

För en massa år sedan sommarjobbade jag i en kiosk på Smögen.
En medelålders herre kommer fram till luckan en otroligt varm sommardag och säger något helt obegripligt.

Jag: Ursäkta?
Kunden, nu lite irriterad : *Återigen något obegripligt*
Jag: Do you speak english?
Kunden, nu högröd i ansiktet skriker på grov skånska: Men for helvitte, jag ska ha en Coca Cola!

Jag hör min kollega vråla av skratt medan han kastar sig in på lagret och jag expedierar kunden samtidigt som jag kämpar för att hålla mig för skratt samtidigt som jag hör ett hysteriskt skratt inifrån lagret.

En klasskompis skulle på åttiotalet köpa en påse chips med den den ”nya” smaken. En riktig nyhet eftersom det på 80-talet var ovanligt med nya chips-smaker! Han knallade ner till lokala kiosken och i luckan talade han om vad han ville köpa:

- Jag vill ha en påse Baböö-chips, sa han.
- Ursäkta, vad sa du?
-Jag vill ha en påse BABÖÖ-chips, förtydligade han.
-Ursäkta, vad ville du ha?
-B A B Ö Ö-chips!, uttalat på bästa franska sätt.

Kioskbiträdet fattade ingenting och till sist fick han peka på rätt chipspåse. Ja, vad gör man inte för att få smaka på barbeque-chips?